Odla Kronärtsskocka – omskolning

En av de grönsaker jag sår först på året är Kronärtsskocka. Den behöver en lång säsong för att ge skörd. De sorter jag odlar i år är Green Globe och Romanesco. Jag sådde dessa 10 januari, men det är inte för sent ännu om man bor i varmare delar av landet. Skörden börjar lite senare bara.

057

Idag är det dags för omplantering. Kronärtskockorna är de med stora mörkgröna blad i mitten. De har fått sina första riktiga blad och rötterna börjar titta ut genom botten på brättet. Då är det dags! (Sen när det verkligen sker beror på, är det fint väder ute brukar annat prioriteras före men det är ju bra om det görs innan de börjar få näringsbrist!) När jag ska skola (plantera) om dem ser jag till att de varken är jätteblöta eller jättetorra, då håller jordklumpen ihop bäst och jag stör rötterna minimalt.

Kronärtsskockor brukar stanna upp i tillväxten varje gång de planteras om så därför väljer jag ganska stora,djupa krukor till dem för att slippa göra om det igen. Avklippta mjölkkartonger är perfekt. Jag fyller den rena mjölkkartongen med jord till ungefär 7-8 centimeter från överkanten och skakar den lätt så att det inte finns stora tomrum i den.

058

Sen lyfter jag upp plantan med hjälp av en sån här liten spade eller en gaffel, det fungerar lika bra. Jag hjälper till genom att hålla i antingen jordklumpen eller ett blad – aldrig hålla i stammen. Knäcks stammen dör plantan. Sen sätter jag plantan ovanpå jorden i nya krukan och fyller på jord medan jag håller plantan i rätt läge i mitten (håll i ett blad!). Jag fyller på tills jorden når lite högre upp än plantan var planterad tidigare. Sen trycker jag till jorden lätt så att plantan står stadigt. Behövs mer jord fyller jag på igen.

060

Sen gör jag ett hål i krukan, inte längst ner utan en liten bit upp. Då kan överflödigt vatten rinna ut samtidigt som plantan har tillgång till fuktigare jord längst ner och klarar uttorkning bättre.

Sen märker jag noga krukan med vilken sort det är – att tro att man kommer ihåg är… optimistiskt.

Sist men inte minst vattnar jag ganska mycket medan jag stöttar plantan med handen, den ramlar lätt när jorden flyttas om av vattnet. Det fungerar inte att hoppa över vattningen vid omskolning – jag har prövat (hmmm…) så ni behöver inte testa det!

Sedan placeras plantorna under lysrören igen. Viktigt att avståndet inte är för långt eller att plantorna blir stekta av värmen – känn med handen hur varmt det är vid plantorna. Ca 15 centimeter är lagom hos mig. Jag använder lysrör från Biltema.061

 

Annonser

Reflektioner…

065

Säger man att man vill bli så självförsörjande som möjligt får man räkna med många konstiga blickar och frågor. Varför? Vad ska det vara bra för? Varför ska du inte göra som alla andra? Jag har till och med blivit anklagad för att tro att jag är så mycket bättre än alla andra?

För mig har det inte ett dugg att göra med vad andra gör. Jo, lite grann, för jag vill göra det jag kan för att minska den påverkan vi människor har på den här planeten vi bor på och som vi tycks göra vårt bästa för att förstöra. Men det är inte den viktigaste anledningen. För mig handlar det om meningen med livet. Jag hittar inte den i köpcentret, de senaste ”måste ha” prylarna eller att ha sett alla filmer och ha åkt på de häftigaste semestrarna. För mig finns meningen med i livet i att själv vara en del av naturen, så mycket jag kan. Jag springer inte bredvid och tittar på, jag finns mitt i den. Jag sår frön som blir till plantor som blir till min mat. Andra frön blir till mat åt mina djur som äter den med glädje, mat som de mår bra av. Inte mat som de ska växa så fort som möjligt av eller som ska få dem att lägga så mycket ägg som möjligt eller vad det nu kan vara.

En del jag gör är helt i onödan för mig. Jag har ingen större nytta av att slå gamla slåtterängar med lie för att slåttergynnade växter ska finnas kvar där, det vore enklare att slå gräs på vallen än bland alla stenar. Men tidigare generationer har gjort det för mig och jag gör det för kommande generationer. Vem vet, kanske en av plantorna där är den som ger oss botemedlet mot cancer i framtiden och om de inte finns kvar längre har vi förlorat det?

Jag är en del av ett kretslopp, jag hör hemma någonstans. Jag svär inte över regnet, kylan, värmen, eller vad det nu kan vara som är besvärligt. Det är en del av naturen. Det är en del av mig.

Det är meningen med livet för just mig.

Och av någon anledning är det ännu mer provocerande när jag försöker förklara det för de som frågar.

 

Veckomatsedel – en februarivecka

Nu är det februari och en del matvaror har tagit slut. Mycket av planeringen handlar om att se efter vad som behöver göras åt i jordkällaren innan det blir dåligt. Samtidigt tar inomhusodlingarna fart. Det mesta är grönsaker som ska förodlas innan utplantering för att hinna ge skörd i sommar men i början finns plats för lite färska godsaker (nedan plocksallat) också under lamporna. Det kan också finnas en del att skörda utomhus fortfarande.

010

Hönsen börjar värpa igen på allvar efter vintervilan så det finns gott om ägg. Bröd bakas i början av veckan och läggs i frysen nu när det finns plats där.

Frukost alla dagar består av gröt på blandade flingor, torkade bär, sylt eller honung och mjölk. Andra frukost består av smörgås och te.

Menyn är inte komplett, det tillkommer ju alltid grönsaker, chutney och liknande men det här räcker som grundplanering för mig. Paj och soppa brukar innehålla potatis.

Måndag lunch: Svampsoppa med bröd.

Måndag middag: Pytt-i-panna med rödbetor.

Tisdag lunch: Bondomelett med rotfrukter.

Tisdag middag: Spagettipumpa och köttfärssås.

Onsdag lunch: Varma smörgåsar. Troligen finns rester från gårdagen också, pumpan är ganska stor.

Onsdag middag: Kokt tupp med rotfrukter.

Torsdag lunch: Kycklingpaj (från tuppen).

Torsdag Middag: Ärtsoppa med pannkakor.

Fredag lunch: Löksoppa med bröd.

Fredag middag: Pizza med Salamikorv och ost. (På begäran från yngre generationen)

Lördag lunch: Bondomelett med överbliven Salami och rotfrukter.

Lördag middag: Broccolilåda med ägg, ost & bacon.

Söndag lunch: Pumpasoppa, efterrätt ?

Söndag middag: Stek, ugnsrostade rotsaker.

Inköpslista: Mjölk, ost, salami, bacon, rapsolja. Resten finns redan hemma…

Att förvara sin skörd – torkning

016

När man inte har obegränsad tillgång till utrymme i frysen finns ett stort problem att lösa. Hur ska man förvara allt som behövs till hela vinterns och vårens matbehov?

En jordkällare eller möjligen en stuka är svårt att klara sig utan men det finns alternativ även för de som saknar möjlighet till dessa. Det som kräver minst utrymme är att torka så mycket som möjligt av skörden. Det är faktiskt så att det mesta fungerar att torka!

Jag har provat med många olika grönsaker och frukter. Det är som med det mesta, en del tycker jag blir gott, annat mindre gott. Det handlar mycket om personligt tycke och smak.

Några av mina favoriter för torkning är sommarmorot, ärter, bönor, jordgubbar, rabarber, svamp, alla kryddor utom basilika som jag odlar året om, nakenpumpafrö, vallmofrö, majs, lök, squash, tomater & chili.

Exakt hur jag gör läser jag här: Torkning av grönsaker utgiven av FOBO:

http://www.vaxteko.nu/html/sll/forb_org_biol_odl/utan_serietitel_fobo/UST78-1/UST78-1O.HTM

Våga prova även lite udda sorter, det är alltid roligt att experimentera!

Vintersquash är också enkelt att lagra. Jag skördar dem så sent som möjligt innan frosten när skaftet har blivit torrt och hårt. Skaftet snittas av så att det blir så långt som möjligt eftersom det ofta är genom det de blir dåliga. Sedan bär jag in dem försiktigt utan att skalet blir stött. De tvättas av med ättika som verkar bakteriedödande. Sen får de torka i rumstemperatur i ungefär en månad så att skalet blir ännu hårdare. Därefter brukar jag flytta dem till ett lite svalare ställe för att få så lång hållbarhet som möjligt. Men har man inte den möjligheten brukar det gå bra ovanpå bokhyllan också!

Eget utsäde – ett sätt att spara mycket pengar!

002

En av de viktigaste sysslorna så här års är att se till att allt eget utsäde är i ordning. Det som inte hunnit bli tröskat och rensat måste tas om hand nu.

Alla frön kollas igenom för att se att inget håller på att bli dåligt. Ett enda dåligt frö kan förstöra mycket när det börjar mögla eller ruttna!

Det som odlas mycket av försöker jag alltid ha eget utsäde till. Varje år provas några nya sorter för att se om de är värda en plats bland de ”ordinarie” grödorna. När jag hittar något som fungerar bra förökar jag upp utsädet så att jag har den mängd jag vill så + 20% extra. En del gror ju inte och jag vill alltid ha plantor över för att kunna ta nytt utsäde. Vissa sorter (de två-åriga) tar jag bara utsäde av vartannat år så av de behövs ännu mer i förrådet. Det gäller t ex morötter, betor och rovor. Ärtor, bönor, tomater och chili/paprika är de som är lättast att ta utsäde av tycker jag. De fröerna är ju också ganska dyra i inköp.

Har du aldrig prövat? Läs på hur man gör på t ex här: http://runabergsfroer.se/?m=27

Det är inte svårt och dessutom roligt!

Vintersysslor…

Vintern handlar mycket om värme. Att hålla sig själv och djuren varma samt att se till att vi kan hålla oss varma nästa vinter också. Nu är bästa tiden att gallra ut veden så att vi kan få hem den medan marken är frusen. Är det blött blir det mycket större skador på marken. Tidiga våren är bäst för att kapa och hugga veden så att den har sommaren på sig att torka.

Alla djuren behöver vattnas minst två gånger om dagen och ha det torrt och skyddat för vinden. Vattenskålarna är frusna och behöver tinas innan de kan användas igen – allt som går så enkelt på sommaren tar nu mycket tid. Är det riktigt kallt så får djuren lite extra mat, de har lättare att hålla värmen när de tuggar.

039

När det är mörkt ute finns det tid för inomhussysslor som att spinna, sy, sticka och laga allt som är trasigt. För några veckor sedan var jag på kurs hos Bonstorps Naturprodukter och lärde mig göra egen tvål. Underbart att slippa köpa tvål och diskmedel! Tvålen fungerar alldeles utmärkt som diskmedel när man lägger den i en skål med lite vatten i och låter det stå så att tvålen smälter. Jag doppar diskborsten i det och diskar som vanligt. Inga konstgjorda parfymer och onödiga tillsatser, bara vad jag själv stoppar i… Visserligen köper jag ingredienserna men det är ett stort steg på väg ändå!

015

Jag försöker lägga till minst en produkt jag kan producera själv varje år. Att bli självhushållande är en resa jag gör, inte ett mål. Jag provar på att göra så mycket som möjligt och en del fungerar för mig, annat inte. Även om jag väljer att inte fortsätta att göra en sak så har jag i alla fall skaffat mig lite kunskap om jag en dag skulle vara tvungen att göra det.

I odlingslanden finns fortfarande lite att skörda, mest grönkål. En del låter jag de vilda djuren få, de har svårt att hitta mat nu i snön. Inomhus har jag sått chilipeppar, kronärtskocka och lite ny sallat under lamporna. Jag har gått igenom förrådet av fröer, rensat eget frö och beställt nytt av det som behöver köpas. Näst på tur står att göra rent alla de där små markeringspinnarna jag har skrivit sortnamn på, det finns några hundra av dem… Krukorna är tack och lov redan diskade, utomhus medan det var 10 plusgrader!

 

 

 

Hur lång tid tar det att odla sin egen mat?

En av de vanligaste frågorna vi får av stressade nutidsmänniskor är ”Hur lång tid tar det att odla sin egen mat?” Svaret är att vi vet inte. Vi vet inte eftersom det beror helt på vilka val man gör, vilka förutsättningar man har både för odling och förvaring och hur många händer som kan hjälpa till när det är som mest att göra. Att odla sin egen potatis kan förmodligen de flesta som har tillgång till en bit mark göra på ett par, tre helger om året. Begränsningen ligger troligare i hur man kan förvara potatisen än i tidsåtgången. Men moderna människor vill oftast ha en lite mer varierad diet än enbart potatis 365 dagar om året…
Ju mer variation man vill ha desto mer ökar arbetsinsatsen som krävs. Vill man dessutom, som vi, ha en så lång skördesäsong som möjligt ökar den ännu mer. Vi odlar i odlingszon 3, på gränsen mot zon 4.

020

Under november har vi nästan ledigt från odlingarna. Kanske något land behöver djupgrävas. Kanske något behöver höstgödslas. Ingen jord ska ligga ”naken” utan täcks om det inte växer något. Vintergrödorna behöver förberedas för kylan. T ex purjolöken behöver ett halmtäcke för att kunna grävas upp när marken omkring den är frusen. Grödorna som står kvar ute behöver skyddas mot harar med mera. En del fröer kan sås på hösten med gott resultat och vi brukar försöka hinna med det då eftersom det finns betydligt mer tid i november än på våren. Det är också dags att titta igenom och ta hand om årets egna fröer för att veta vad som finns i förrådet.

Under december är vi lediga från odlandet men börjar titta i frökataloger och planera nästa års odlingar så smått. Vad fungerade under året och vad ska vi prova att göra annorlunda?

I januari-februari handlar det mest om att beställa nytt frö och börja förodla de grödor som behöver extra lång tid på sig.

I mars är det dags för de stora volymerna att sås inomhus – tomater, paprika, kål av olika sorter, ettåriga kryddor, en del sallat och mycket av det vi odlar för att öka variationen i kosten. Allt detta ska vattnas varje dag och omplanteras i större krukor allt eftersom det växer. Om vädret tillåter börjar vi förbereda odlingsbäddarna utomhus, gödsla, kalka lök-landen (vi har mycket sur jord och kalken höjer pH-värdet åt löken). Vi har turen att ha jord som torkar upp ganska tidigt hos oss, många andra måste vänta mycket längre innan de kan sätta igång med vårarbetet.

002

I april kommer årets första arbetstopp: tidiga vårsådden utomhus. Antalet dagar när vi kan så/gödsla/bearbeta odlingsbäddar är ofta begränsat av vädret. Det fungerar inte att så när det regnar kraftigt eller blåser mycket så arbetet koncentreras till de dagar när det är möjligt. Det kan innebära arbetsdagar på 20-25 timmar fördelat på 3 par händer – jobbet måste göras oavsett vilka begränsningar vädret sätter annars blir det inget att skörda senare… Samtidigt ska allt som förodlas inomhus skötas och en del nytt sås inne, t ex majs och kanske squash mot slutet av månaden. Det finns en del nytt att skörda – de perenna grönsakerna vaknar tidigt.

I maj är det fullt upp! Oftast har det hunnit bli varmare och nu ska mycket av det förodlade ut i bäddar och växthus medan annat ska sås inne. Tomaterna får vänta inne tills temperaturen på nätterna har blivit runt 10 grader eftersom vårt växthus inte är uppvärmt. Det som inte hann sås i april måste sås nu förutom allt som behöver sås i lite varmare jord, t ex bönor. Oftast ökar arbetinsatsen rejält mot slutet av månaden, då har ju ogräset börjat växa också. Odlingsbäddarna ska täckas vilket innebär en ständig jakt på täckmaterial. Har vi tur har gräset börjat växa på gräsmattorna och vi får mycket gräsklipp. Gräsklipparrobot är uteslutet hos oss – vi behöver verkligen gräsklippet! Alla sådder måste hållas fuktiga, småplantorna är som bebisar och kräver mycket passning.

062

I juni handlar det mycket om vattning och att rensa ogräs. Våra odlingar finns på gammal vall som innehöll mycket rotogräs som kvickrot och revsmörblomma. Dessa tar några års arbete att bli av med och tills dess får vi stå ut med att rensa ganska mycket. Ytterligare sådder ska göras, det sista förodlade planteras ut, t ex frilandsgurka och squash. Nu kan förodlingen av de växter som ska ersätta det vi skördar sås i krukor utomhus. Det är både för och nackdelar med det eftersom vi ibland får hjälp med vattningen ovanifrån men krukorna torkar också ut snabbt av solen och måste passas… Hos oss är ”försommartorka” ett välkänt begrepp. Vattningen tar några timmar per dag så snart det inte har kommit regn på 2-3 dagar. Det finns egen brunn här och vattentillgången är inte obegränsad så ofta måste vi vänta på att nytt vatten ska rinna till. Tack och lov har vi odlingarna utanför dörren och behöver inte resa långa vägar för att komma dit! Nu börjar det också bli mer att skörda. Ärter, färskpotatis, sallat, morötter och andra goda primörer. Härligt! Vi gör jordgubbssaft och njuter av vad som är lyxmat för många andra.

I juli blir det mer och mer som ska skördas och tas hand. Vi hinner inte längre äta upp allt som skördeklart i odlingarna. Fortfarande sås en del nytt. Ogräset måste fortfarande hållas efter annars kväver det småplantorna. Nu har vi ofta stor brist på täckmaterial eftersom gräsmattorna är torra. Det krävs fantasi för att hitta nog med material. Vinbär och hallon kanske kan skördas. Semester? Det har vi inte. Vi väljer att ta någon dag ledig ibland men att vara borta en vecka skulle inte fungera. Varma dagar går vi ut tidigt och grejar klockan 05-09 sen blir det siesta och ett kvällspass när temperaturen sjunkit lite. En del av skörden kan man ju ta hand om utomhus i skuggan.

010

I augusti sås mycket som ska skördas under hösten samtidigt som allt mer blir skördeklart. Jordkällaren fylls på och konserveringsapparaten körs ständigt. Nu ska hundratals konservburkar och flaskor fyllas. Vi har ingen möjlighet att förvara grönsaker i frysarna – det blir alldeles för stora volymer och frysarna används framförallt till kött… Enda undantagen är mindre volymer av sånt som blir godast av att förvara där, sockerärter till exempel. Vi saftar och syltar. Vattnar vid behov. Nu kan vi börja blunda för ogräset utom i de nysådda bäddarna.

I september börjar frukten bli mogen och ska tas om hand. Det är fortfarande mycket att skörda i landen som ska tas om hand för att kunna sparas till vintern. Jordkällaren börjar bli full…
Dessutom: Lingonsylt och svamp är gott!

I oktober ska det mesta av rotfrukterna och potatisen in i jordkällaren på något vis. En del vi tror oss hinna äta upp innan tjälen kommer får vara kvar ute. Dagarna är märkbart kortare – vintern närmar sig. Nu är det dags att ta upp nya odlingsland. Kanske gräva om land som har extra mycket ogräs så att det kan rensas noga. De perenna grönsakerna får sin vintertäckning när de vissnat ner. Redskapen görs rena och pysslas om inför vintern.

Hur lång tid det tar? För oss tar det en livstid för det är vårt sätt att leva. Odlingen är en del av vårt liv och så invävd i andra sysslor att det omöjligt att separera den tiden. Jag har säkert glömt att skriva ner massor vi gör med odlingarna men detta kanske kan ge en idé om vad det handlar om. För oss. Hur du väljer att göra vet bara du.